Skar mig i fingret idag på jobbet :( Klant-mig! Började blöda som en tok och blev nästan lite nervös där ett tag på om jag skulle behöva sy, men det visade sig inte vara så illa som jag först trott. Men ONT gjorde det!
Veckan kunde ju på så sätt börjat bättre, men längsta arbetsdagen är iaf avklarad nu och tre kvarstår.


Sista föräldraträffen innan beräknad förlossning är nyss avklarad också. Bjöd på mina chokladbollar som jag fixade iordning igår kväll och satt och snackade med de andra som vanligt...
En sak jag dock inte förstår är varför vi nu, på sista träffen, ska börja prata negativa saker.. Det är nu man bara vill vara positiv och se allt på den ljusa sidan. Vi skulle prata om livet efteråt, när barnet har anlänt - och det vi pratade mest om då var vad som händer ifall föräldrarna går isär... Det är liksom inte det man vill prata om. Blev lite irriterad där faktiskt. Vi väntar barn för att vi älskar varandra och för att vi båda verkligen längtar efter ett barn. Vi har planer på att vara tillsammans hela livet MEN vet båda att livet kan slå om när man minst anar det. Visst kan förhållanden ta slut och då är det viktigt att veta hur man ska göra och hur man ska bete sig när man har barn..men det kan man väl ta då?
Jag sa till min barnmorska att jag faktiskt inte tyckte det var något aktuellt ämne just nu och att vi alla är glada över att få barn. Skulle det krisa sig i framtiden får man väl gå på familjerådgivning då, men varför ens ta upp det nu?
Nee, gjorde mig som sagt lite irriterad. Trodde de skulle ta upp det positiva med att ha barnet med i familjen, istället fick de det att låta som att det kunde förstöra förhållanden.
Vet vad de ville ha sagt med allt, men tycker inte det var lämpligt just nu som sagt.
Tur att jag och Thomas vet vart vi har varandra och att vi båda vet att vi vill leva med varandra livet ut! :)