Idag hade jag sett fram emot en mysig, solig och varm äggpromenad tillsammans med Thomas och lillan.. men tyvärr blev det aldrig så.
Under natten har vi inte fått en blund, lillan har inte kunnat sova utan har hela tiden legat och gnällt och vridit sig åt alla håll. Annars brukar hon somna direkt så fort man har gett henne mat men nu var hon lika gnällig även efteråt. Oroliga föräldrar som vi är så var vi mot morgonen tvugna att ringa till sjukvårdsupplysningen som tyckte att vi skulle åka in till akuten. De vågade inte säga vad de trodde det var eftersom hon var så liten, och de tyckte inte att vi skulle chansa heller. Så vi hade inget annat val än att åka in, någon var ju tvungen att kolla upp henne.

Kom dit, väntade lite innan vi kunde anmäla oss och fick 45 minuter senare komma in till en sköterska. Hon kollade temp och den var bra och hon hade ökat i vikt så det var det inget fel på.. sedan skulle vi få gå tillbaka till väntrummet och vänta på en barnläkare... och ja... den kom ju aldrig! Alla som kom in på akuten fick komma till läkare före oss. Till slut var det vi och ett till par med spädbarn som satt kvar. Började prata med dem vad illa det var att vi med småttingar fick sitta där och vänta i timmar när det är virustider och småbarn är extra känsliga! Sedan blev jag inte mindre grinig när en morsa lät sin unge som hade fullt med utslag i hela ansiktet springa fram till vår lilla tjej och börja tarvla! Sa till ungen att ge sig för mamman verkade ju skita i allt.
"Det är inget farligt, det smittar inte". Nej nej.. vad fan gör de på akuten då om mamman redan verkar veta vad ungen har?!
Efter att ha väntat 2.5 timme på en barnläkare som aldrig ville dyka upp så bestämde vi oss till slut att åka hem. Under tiden på akuten hade lillan slutat vrida sig och hon sov äntligen! Typ hela tiden! Det var ju det vi hade varit oroliga för, just att hon inte kunde sova.... Om hon inte var sjuk innan blev hon väl det nu i det äckliga väntrummet!

Så ja, totalt 3.5 timmar resulterade i ingenting! Det enda vi fick veta var att hon inte hade feber liksom... Arg, frustrerad och förbannad på svensk sjukvård så åkte vi hem.
Missade alltså äggisen... tråkigt men det viktigaste är att lillan blivit bättre under dagen. Bara att hoppas att det håller i sig under natten. Vi behöver verkligen sova nu!