Första synen av vår dotter!
Idag var den stora dagen inne då vi skulle besöka Centralsjukhuset i Karlstad för att gå på Ultraljud.
Det var en fin morgon, kallt, klart och soligt och -7 grader ute, det enda som var jobbigt var nervositeten som smög sig på. Även om man går och hoppas att allt ska stå bra till på UL så vet man ju aldrig säkert innan man kommer dit. Man grubblar på mycket och det är många tankar som rör sig i huvudet, allra värst är det när man sitter i väntrummet och väntar på att barnmorskan ska komma och ropa in en.
Efter tio lååånga minuters väntan så kom hon ändå och ropade upp oss och vi gick in i närmsta sal. Där fick jag lägga mig på en brits och kolla upp i taket på skärmen som visade vårt lilla mirakel. Thomas fick sitta i stolen bredvid som en snäll pojke ;)
Sköterskan kollade så allt såg fint ut, mätte huvud och kropp och kollade så hjärnan och hjärtat fungerade som det skulle. Man drog en lättnads suck när hon sa att allt såg bra ut. Våran lilla krabat var livlig där inne (dock inget jag känner av än) men denna livlighet gjorde att hon hade svårt att se ansiktet på babyn. Hon ville speciellt kolla upp överläppen så den såg hel ut men vårt barn ville inte riktigt vara med på de noterna, händerna låg uppe i ansiktet hela tiden...först när hon skickade in en annan barnmorska flyttades händerna. Och läppen såg fin ut, inget att oroa sig över.
Jag och Thomas tyckte det var så mysigt att se vårt barn och först mot slutet fick vi veta att det var en flicka! Troligtvis. Hon sa att de kan ha fel i 1 fall av 100, men som det verkade nu skulle vi få en dotter! :) Hon rörde sig som sagt livligt och man såg benen sparka och händerna röra sig fram och tillbaka. Då och då verkade det som hon sög på tummen då man såg att handen var vid munnen och att munnen öppnade sig.
Det var en riktigt stor grej för oss båda och nu känner man sig helt slut i kroppen då all spänning håller på att släppa. På mig märks det pga huvudvärk. Det har varit en intensiv dag ;P
Efteråt var vi ju bara tvugna att fira att allt såg bra ut och fira att det skulle bli en tjej, så en tur till Bergvik fick det bli där vi köpte varsitt sött plagg till vår lilla flicka!
Nu kan jag nog slappna av och ta det lugnt ett tag! :)
Det var en fin morgon, kallt, klart och soligt och -7 grader ute, det enda som var jobbigt var nervositeten som smög sig på. Även om man går och hoppas att allt ska stå bra till på UL så vet man ju aldrig säkert innan man kommer dit. Man grubblar på mycket och det är många tankar som rör sig i huvudet, allra värst är det när man sitter i väntrummet och väntar på att barnmorskan ska komma och ropa in en.
Efter tio lååånga minuters väntan så kom hon ändå och ropade upp oss och vi gick in i närmsta sal. Där fick jag lägga mig på en brits och kolla upp i taket på skärmen som visade vårt lilla mirakel. Thomas fick sitta i stolen bredvid som en snäll pojke ;)
Sköterskan kollade så allt såg fint ut, mätte huvud och kropp och kollade så hjärnan och hjärtat fungerade som det skulle. Man drog en lättnads suck när hon sa att allt såg bra ut. Våran lilla krabat var livlig där inne (dock inget jag känner av än) men denna livlighet gjorde att hon hade svårt att se ansiktet på babyn. Hon ville speciellt kolla upp överläppen så den såg hel ut men vårt barn ville inte riktigt vara med på de noterna, händerna låg uppe i ansiktet hela tiden...först när hon skickade in en annan barnmorska flyttades händerna. Och läppen såg fin ut, inget att oroa sig över.
Jag och Thomas tyckte det var så mysigt att se vårt barn och först mot slutet fick vi veta att det var en flicka! Troligtvis. Hon sa att de kan ha fel i 1 fall av 100, men som det verkade nu skulle vi få en dotter! :) Hon rörde sig som sagt livligt och man såg benen sparka och händerna röra sig fram och tillbaka. Då och då verkade det som hon sög på tummen då man såg att handen var vid munnen och att munnen öppnade sig.
Det var en riktigt stor grej för oss båda och nu känner man sig helt slut i kroppen då all spänning håller på att släppa. På mig märks det pga huvudvärk. Det har varit en intensiv dag ;P
Efteråt var vi ju bara tvugna att fira att allt såg bra ut och fira att det skulle bli en tjej, så en tur till Bergvik fick det bli där vi köpte varsitt sött plagg till vår lilla flicka!
Nu kan jag nog slappna av och ta det lugnt ett tag! :)
Bröstkorgen och huvudet på vårt lilla mirakel!
Kommentarer
Charlotta
Grattis Anna,och ett fint kort, ett minne för livet att ha och vårda...kanske spara till lilltösen när hon blir stor??? Lycka till nu med lilltjejen både du och Thomas!......Kram Charlotta
Madde
Guud va mysigt:)
Mamma till Melwin
Herregud vad roligt alltså! :)
Har ni kommit på något namn? :)
KRaaaam
Trackback
