Jag och Jessica kom dit med inställningen att vi faktiskt skulle kunna ta hem det här. Man kan säga att vi var ganska så laddade. Med oss som stöd och åskådare hade vi Thomas och Henka.
Tyvärr började inte matchen på bästa sätt, vår målvakt Malin fick spark på fingret så det blev ett djupt hack (hon fick till och med åka och sy några stygn), så vår anda Malin fick ta över hennes plats i målet. Jag vet inte om hon spelat några matcher som målvakt tidigare (isf bara någon), men hon skötte sig så otroligt bra! Jag blev riktigt jäkla imponerad över henne alltså! Och till på köpet hade hon fått en spark i huvudet tidigt i matchen och var yr, men klarade av allt fint ändå. Tyvärr blev inte resultatet lika vackert som Malins målvaktsspel då vi slutligen förlorade med 7-0, men det hade ju mest med vi utespelares prestation att göra. Jag kan själv säga att jag inte alls kände mig på hugget så fort jag kom ut på planen. Jag kan erkänna att jag inte tyckte jag gjorde någon bra match, kanske hade det lite med att göra att jag fick spela bla mittfält, där jag inte trivs alls.
Mot sista halvan av matchen fick jag gå ned som back och då tyckte jag att jag fick mer grepp om spelet. Även om vi inte hade så många målchanser utan mest fick ligga på försvar så tyckte jag trots allt att vi skötte oss skapligt. Visst kunde vi gjort vissa saker bättre, men kanske var många trötta efter matchen i förrgår också.
Vi kan ju iaf säga som så att vi hamnade ju inte sist i tabellen, och det var ju skönt. Men som det ser ut nu så verkar det här tyvärr ha varit Värmskogs damlags sista säsong på ett tag.