Ja..idag kändes det faktiskt förjävligt.  Riktig förjävligt faktiskt.
Man kommer till match efter att ha tryckt i sig två Voltaren, smörjt in benet ett antal gånger med tigerbalsam och slängt i sig en energidryck, och sedan förlorar man..och det på håret egentligen. Visserligen vann de med 5-3 men vi hade världens chans till att ta denna matchen.. Och jag som kom dit peppad nåt så inni... Därför känns väl nederlaget så tungt just nu.
När jag gick av planen var jag rent ut sagt förbannad och besviken, i bilen var jag irriterad och nu här hemma så kokar det fortfarande i mig. Känns som insidan av min kropp inte vill lugna sig.
Och är det bara jag som känner så? Jag är ledsen, men jag kan inte gå in i omklädningsrummet och skratta och vara glad efteråt, även om det hade varit tusen gånger trevligare... Jag är en fruktansvärt dålig förlorare och kan bara inte göra så. Ni får helt enkelt stå ut med det.

Egentligen skulle vi ha vunnit matchen med 3-1...ja, så känns det iaf. Det var en del mål som slank in som kanske inte egentligen skulle gjort det (och nej, jag vill inte klanka ned på någon). Tyckte alla, ja typ, kämpade som tokar ute på planen och vi gjorde en jäkligt bra match. Bara en sådan sak som att ligga under med 2-0 som vi gjorde och sedan tog ikapp med 2-3 är ju helt suveränt (mkt tack vare Linda som stod för hattrick). Men sedan så tappade vi.. och DET, mina kära vänner, det är DET som verkligen suger. När man sitter där på bänken och hoppas på en seger, verkligen tror på en seger, och så vänder det så...
Jag vet i ett läge så var jag ensam hem mot två forwards.. visste att om jag täckte ena skulle hon ju bara passa vidare till andra..men man kan ju inte göra så mycket i den situationen.. Nu blev det ju inte mål då som tur var för Malin var med vid målet, men ibland kan nog alla känna sig lite "lämnade".
En annan situation som det blev mål vid skulle vi också haft bättre koll på..men men..

Nu förlorade vi iaf.. så var det med det.

Hade dock tyckt det varit skoj om man hade haft en och samma position idag istället för att hoppa som en jojo på plan. Först back, sedan vänstermitt, sedan mittmitt, och sedan skulle man helt plötsligt vara mittforward. Inte så enkelt när man aldrig spelat annat än back och ska hoppa in någonstans där man inte känner sig hemma. Då kan inte heller lagkamraterna anta att man ska vara kung på sin position och ha koll på allt vad gäller offside och sådana grejer..
Nej, så blev ett jäkla hoppande så kände mig aldrig riktigt inne i spelet om jag ska vara ärlig.. kan ju hoppas att det känns bättre inför nästa match.

Men ett plus - jag känner inget i benet - ÄN =)


Och just det ja - Veckans träning:

Måndag: Styrketränat bröst, triceps och mage
Tisdag: Vila
Onsdag: Endast uppvärmning innan match
Torsdag: Styrketränat ben, rygg och mage
Fredag: Crosstrainer 20 min, styrketränat triceps och rumpa
Lördag: Gått nån km
Söndag: Fotbollsmatch 50-60 min