Vaknar upp en fin och solig morgon och blir aningen besviken när man inte kan gå utanför dörren..
Natten som var, den var hemsk. När jag igår kände att jag började bli riktigt risig tänkte jag "Jaha, är det dags för denna rethostan ikväll nu tro som jag alltid får på natten när jag är sjuk som jag är nu?" Och ja, jag hann knappt tänka det innan rethostan satte igång. Ni vet sådan där hemsk rethosta som kittlar i halsen och det enda man kan göra är bara att hosta och hosta hela tiden.. Efter 30 minuters hostande känner man hur man börjar få ont i bröstet och magen och sedan går det bara utför. Nu är jag helt mör i kroppen och känner mig sjukare än någonsin.

Det blev som jag trodde med jobb också... chefen ville ha ut mig. Men när hon hörde min röst (den som knappt existerar) så förstod hon att det var ganska illa med mig med. SYnd för mig egentligen, jag hade velat haft de där extra timmarna för kommande månads löning. Den som kommer i december... 23:e rättare sagt. (Sent btw? Ja!)

Nej jag får försöka masa mig upp ur sängen och pröva på en ny dags dos av té. Kanske det lindrar hostan i halsen iaf, även om det riviga fortfarande kommer sitta kvar.

Thomas ringde vid 11.00 också från jobbet. När han kom hem skulle han ta hand om mig hela dagen sa han. Sköta om mig, vila med mig och allt vad "ta hand om" innebär. :) Tur man har en sötnos som honom!